Vaginalt mikrobiom, fertilitet och IVF –

kan bakterier i underlivet påverka implantation, missfall och IVF-resultat?

Under de senaste åren har forskningen kring mikrobiomet och fertilitet ökat kraftigt. Samtidigt har många kliniker börjat erbjuda tester och behandlingar riktade mot mikrobiomet. Men vad vet vi egentligen idag?

Vad är vaginalt mikrobiom?

Det vaginala mikrobiomet består av miljarder bakterier och andra mikroorganismer som naturligt lever i vaginan. Många förknippar bakterier med infektioner men ett frisk underliv innehåller bakterier som fyller viktiga funktioner. De hjälper bland annat till att skydda mot inflammation och motverka att oönskade bakterier får fäste. Till skillnad från tarmmikrobiomet, där hög mångfalt ofta anses positivt, verkar ett friskt vaginalt mikrobiom ofta domineras av ett fåtal skyddande bakterier, framför allt olika arter av Lactobacillus.

Dessa bakterier hjälper till att:

hålla pH-värdet lågt

producera mjölksyra

minska inflammationmotverka tillväxt av oönskade bakterier

skapa en gynnsam miljö för reproduktiv hälsa

Vilka bakterier vill man egentligen ha?

Alla Lactobacillus är inte likadana. Forskningen har särskilt fokuserat på några arter som verkar vara extra viktiga för den vaginala miljön.

Lactobacillus crispatus

anses vara en av de Lactobacillus-arter som har starkast stöd för en stabil, Lactobacillus-dominerad vaginal miljö. Den producerar stora mängder mjölksyra.

Lactobacillus jensenii

Även denna bakterie betraktas som skyddande och bidrar till att upprätthålla en sur miljö i vagina.

Lactobacillus gasseri

En vanlig bakterie hos friska kvinnor som också används i vissa probiotiska preparat.

Lactobacillus iners

Den förekommer ofta hos friska kvinnor men ses också vid instabila mikrobiom. Den har i flera studier kopplats till en mindre stabil vaginal mikrobiomprofil och verkar inte ha samma skyddande egenskaper.

Vilka bakterier kopplas till vaginal oblans?

Vid bakteriell vaginos eller vaginal dysbios (oblanas) ses ofta ökade mängder av vissa anaeroba bakterier, bland annat Gardnerella, Atopobium, Prevotella, Sneathia, Mobiluncus och Megasphaera. Flera av dessa bakterier har i studier associerats med inflammation och förändrade reproduktiva utfall. Ett enskilt fynd innebär dock inte att bakterien orsakar infertilitet eller andra reproduktiva problem.

Gardnerella vaginalis

Atopobium vaginae

Prevotella

Sneathia

Mobiluncus

Megasphaera

Hur vet man om man har en obalans i vaginalfloran?

Det är inte alltid lätt att veta. Många kvinnor med förändringar i det vaginala mikrobiomet har inga symtom alls. Samtidigt är det viktigt att inte dra för stora slutsatser enbart utifrån symtom eller enstaka provsvar.

Vanliga symtom kan vara

sveda
obehag
irritation
förändrade flytningar
avvikande lukt
återkommande bakteriell vaginos
återkommande svampinfektioner

Kan ditt vaginala mikrobiom påverka fertiliteten, IVF-resultat och implantation?

Det är möjligt att det vaginala mikrobiomet påverkar infertiliteten. Flera studier har visat samband mellan förändringar i mikrobiomet och infertilitet, återkommande missfall, upprepade misslyckade embryoinsättningar, så kallad recurrent implantation failure (RIF). Det betyder dock inte att mikrobiomet ensam orsakar problemen. Det är fortfarande oklart om bakterieförändringarna är orsaken till problemen eller om de speglar andra bakomliggande processer. Forskningen pågår intensivt och området utvecklas snabbt. Studierna som idag finns är dock inte av så pass bra kvalité att man kan säga att sambandet är bevisat.

Flera forskargrupper, bland annat Irene Moreno och Carlos Simón i Spanien, har visat samband mellan mikrobiomet och reproduktiva utfall. Samtidigt är det viktigt att skilja mellan samband och bevisad effekt. I dagsläget finns ännu inte tillräckligt stark evidens för att säga att behandling av mikrobiomet generellt förbättrar IVF-resultat eller ökar chansen till graviditet hos alla patienter. Det som jag rekommenderar är att titta närmare på mikrobiomet om man har genomgått upprepade missfall eller haft flera misslyckade embryoinsättningar (där embryon har haft god gradering eller till och med var PGT-A testade). Det är dock viktigt att känna till att mikrobiomprofilering i dag inte rekommenderas rutinmässigt i riktlinjerna.

Kan en obalans i vaginalfloran orsaka missfall?

Vissa studier har visat samband mellan dysbios dvs obalans och ökad risk för tidiga graviditetsförluster. Men forskningen är fortfarande begränsad och vi kan idag inte säga att en viss bakterie orsakar missfall. Missfall är ett komplext tillstånd där genetiska faktorer, immunologi, hormoner, ålder och många andra faktorer spelar stor roll.

Kan partnern påverka kvinnans vaginala mikrobiom?

Ja, sannolikt mer än man tidigare trott. Ny forskning visar att bakterier kan överföras mellan sexuella partner och att vissa bakterier associerade med bakteriell vaginos kan återkomma efter behandling. Det kan vara en förklaring till varför vissa kvinnor upplever återkommande besvär trots korrekt behandling. I vissa situationer kan det därför vara relevant att även utreda eller behandla partnern vid återkommande problem.

Är EMMA- och ALICE-tester värda att göra?

EMMA och ALICE är tester som analyserar bakterier och inflammationsrelaterade markörer i livmoderslemhinnan. Evidensen fortfarande är begränsad. Trots att testerna erbjuds av vissa fertilitetskliniker rekommenderas de idag inte rutinmässigt i flera internationella riktlinjer eftersom det saknas stark evidens för att de förbättrar graviditets- eller födelsetal. Efter tillgänglig data vi har idag rekommenderar jag därför inte att använda dessa tester.

Behandling

Hjälper probiotika vid återkommande bakteriell vaginos och vaginal obalans?

Vissa studier visar potentiella positiva effekter, särskilt vid återkommande bakteriell vaginos och efter antibiotikabehandling.

Probiotika ska därför ses som ett möjligt komplement, inte som en universallösning. Det är också viktigt att förstå att alla probiotika inte innehåller samma bakterier och att olika produkter har olika vetenskapligt stöd. Vid bakteriell vaginos kombinerar man antibiotika ibland med probiotika.

Det är viktigt att skilja mellan vaginala probiotika dvs mjölksyrebakterier och redan mjölksyretabletter. Mjölksyretabletter ger bara bättre förutsättningar för mjölksyrebakterierna. Det är inte heller samma sak att ta vaginala och orala probiotika. Jag rekommenderar i första hand vaginala då de verkar direkt där "problemet" sitter. Om probiotika övervägs kan det vara relevant att diskutera vilken bakteriestam, administreringsform och produkt som har bäst stöd för det aktuella problemet.

Vad kan man göra själv för att stötta ett hälsosamt vaginalt mikrobiom?

undvik överdriven intimhygien
använd oparfymerade produkter
byt ur fuktiga träningskläder
behandla infektioner korrekt
var försiktig med onödig antibiotikaanvändning
diskutera probiotika med vårdgivare vid återkommande besvär

När bör man söka hjälp?

Många kvinnor vågar inte att söka vid t.ex. dåligt lukt i underlivet, ökade flytningar mm. Några känner kanske att det är normalt, andra känner skam eller obehag att söka vård. Det är förståeligt men helt naturligt. Om du känner igen dig, bör du ta upp dina besvär och söka hjälp när du t.ex.

har återkommande bakteriell vaginos
har återkommande svampinfektioner
upplever långvariga besvär trots behandling
har upprepade misslyckade embryoinsättningar
har återkommande missfall
genomgår fertilitetsutredning eller IVF och vill diskutera mikrobiomet i ett större sammanhang

HERAFEM kan hjälpa dig

- digital rådgivning med helhetssyn

För vissa räcker enkla råd kring behandling och förebyggande åtgärder. För andra kan det vara aktuellt att diskutera vidare utredning, receptbelagda behandlingar eller probiotika.

Boka en konsultation!

Uppdaterad och granskad av dr Anna Lutter, specialistläkare och grundare HERAFEM (12 september 2026)

Referenser:

ESHRE Working Group on Recurrent Implantation Failure. ESHRE good practice recommendations on recurrent implantation failure. Hum Reprod Open. 2023;2023(3):hoad023. doi:10.1093/hropen/hoad023.
Samama M, Ueno J, Carvalho de Arruda Veiga EC, et al. Vaginal Microbiome and Its Relationship with Assisted Reproduction: A Systematic Review and Meta-Analysis. Life (Basel). 2025;15(9):1382. doi:10.3390/life15091382.
Skafte-Holm A, Humaidan P, Bernabeu A, Lledó B, Jensen JS, Haahr T. The association between vaginal dysbiosis and reproductive outcomes in sub-fertile women undergoing IVF-treatment: a systematic PRISMA review and meta-analysis. Pathogens. 2021;10(3):295. doi:10.3390/pathogens10030295.
Haahr T, Zacho J, Bräuner M, Shathmigha K, Jensen JS, Humaidan P. Reproductive outcome of patients undergoing in vitro fertilisation treatment and diagnosed with bacterial vaginosis or abnormal vaginal microbiota: a systematic PRISMA review and meta-analysis. BJOG. 2019;126(2):200-207. doi:10.1111/1471-0528.15178.
Koedooder R, Mackens S, Budding A, et al. Identification and evaluation of the microbiome in the female and male reproductive tracts. Hum Reprod Update. 2019;25(3):298-325. doi:10.1093/humupd/dmy048.
Moreno I, Codoñer FM, Vilella F, et al. Evidence that the endometrial microbiota has an effect on implantation success or failure. Am J Obstet Gynecol. 2016;215(6):684-703. doi:10.1016/j.ajog.2016.09.075.
Moreno I, Codoñer FM, Vilella F, et al. Endometrial microbiota composition is associated with reproductive outcome in infertile patients. Microbiome. 2022;10(1):1. doi:10.1186/s40168-021-01184-w.
Peuranpää P, et al. Female reproductive tract microbiota and recurrent pregnancy loss: a nested case-control study. Reprod Biomed Online. 2022. doi:10.1016/j.rbmo.2022.06.008.
Cohen CR, Wierzbicki MR, French AL, et al. Randomized Trial of Lactin-V to Prevent Recurrence of Bacterial Vaginosis. N Engl J Med. 2020;382:1906-1915. doi:10.1056/NEJMoa1915254.
Armstrong E, Hemmerling A, Miller S, et al. Sustained effect of LACTIN-V (Lactobacillus crispatus CTV-05) on genital immunology following standard bacterial vaginosis treatment: results from a randomised, placebo-controlled trial. Lancet Microbe. 2022;3(6):e435-e442. doi:10.1016/S2666-5247(22)00043-X.
Vodstrcil LA, Plummer EL, Fairley CK, et al.; StepUp Team. Male-Partner Treatment to Prevent Recurrence of Bacterial Vaginosis. N Engl J Med. 2025;392:947-957. doi:10.1056/NEJMoa2405404.
Bacterial Vaginosis – STI Treatment Guidelines. Centers for Disease Control and Prevention (CDC). Updated guidance.
American College of Obstetricians and Gynecologists (ACOG). Concurrent Sexual Partner Therapy to Prevent Bacterial Vaginosis Recurrence. Clinical Practice Update. 2025.

Vaginalt mikrobiom, fertilitet och IVF – kan bakterier i underlivet påverka implantation, missfall och IVF-resultat?